Risotto! En rätt som många tror är
mycket svårare än den egentligen är. Tråkigt då den är en rätt som är smidig
och lätt att få god. Första gången jag lagade risotto var hemma hos en tjej jag
försökte imponera på. Jag köpte det dyraste arborioriset jag kunde hitta och
rev ned parmesan som hade lagts på lagring innan Sundsvall brann ner. Det var
ju så det skulle vara och det blev gott. Tjejen blev imponerad.
Idag vet jag att man varken behöver
parmesan eller arborioris. Eller avorioris, vialone nano eller carnaroleris för
den delen. Ris har nämligen en hög påverkan på klimatet, ungefär åtta gånger så hög som sädesprodukter. Visst, man använder vanligtvis dessa rissorter till risotto då de har hög halt av stärkelse och ger rätten sin krämiga signaturkonsistens. Men man kan göra en trevlig måltid med helt svenska råvaror som absolut
får ens tankar att gå till den italienska superrätten. Jag skulle inte kalla
dem risotto när man använder svenska sädesslag men kornotto, havreotto,
veteotto och rågotto skall alla fungera.
I mitt slutarbete på kockskolan skrev
jag en uppsats om bra friluftsmat och gjorde slutprov med just kornotto och
svamp. Inspirationen till det kom från en bra videokanal med temat lätt och
enkel friluftsmat. Man blötlägger riset (eller sädesslaget) ett par timmar
innan det är dags att tillaga. På det sättet reducerar man drastiskt
tillagningstiden. Risotton kommer tas upp i en serie av senare inlägg.
Kommentarer
Skicka en kommentar